Lite klarhet
Nu är man precis hemkommen från Lund. Först träffades jag, Maria & Annika hemma hos Maria för att prata.. Skönt att ventilera och samla tankarna med vänner när något sådant här har hänt..
Sen fick vi ett ryck och körde till Lund för att träffa Camilla med. Och äta något. Och det viktigaste av allt, PRATA.
Carro har alltså fått en yttre hjärnblödning och det var inte långt ifrån att hon strök med.
Jag är så fruktansvärt glad och oerhört lättad att de hann få tag i ambulans så fort och att hon kom in på sjukhuset i tid. Annars vet jag inte vad jag hade gjort. Jag hade inte klarat att förlora Carro. Jag hade verkligen inte klarat av att förlora en vän till. Andreja i fjol, nästan precis ett år sedan nu. Mitt hjärta brister bara jag tänker på det. Carro, min fina lilla Rumpnisse, som jag gav dig smeknamnet i 1:an. Du är så speciell. Du kommer alltid att vara den första riktiga "bästis" jag haft. Vi har gjort så mycket skit ihopa, galna saker och en del saker som stannar oss emellan :P. Men framför allt så har vi haft det så himla roligt. Alltid med dig ♥
Sitter och lyssnar på "Poison" nu. Den låten hade jag för några år sen kunnat strypa dig så många gånger du önskade den på Starshine och så ofta du spelade den hemma.. Men nu, nu hör man den och jag bara är så glad, så fruktansvärt glad att du klarat dig vännen. Mina tårar rinner, men det spelar ingen roll. Huvudsaken är att du kommer att bli bra igen, vilken tid det än tar, men det är huvudsaken. Att vi får tillbaka vår goa Carro som jag upplevt och varit med så mycket tillsammans med. Det betyder ALLT.
Jag känner mig så frustrerad oxå över att jag inte fått veta detta tidigare och att jag inte kunnat få kontakt med henne på något sätt.. För om det hade varit mig det hänt så hade jag velat ha ALLA mina kompisar där, eller iaf att de visade att de brydde sig.. Och det har inte jag/vi fått göra.. Carro måste ju undra varför inte vi hört av oss när något sådant hemskt hänt? Jag blir så ledsen i hjärtat när jag tänker på det. För jag hade känt mig så sviken och ledsen om inte mina vänner hade kommit in till mig och hälsat på eller hört av sig direkt eller så fort jag var kry nog att träffa dom/prata med dom. Det känns så hemskt att hon kanske tänker så.. Och så orättvist, vi har ju inte haft den chansen. Fick ju reda på det idag, nästan en HEL VECKA efter.. Jag blir så ledsen.. Och jag är så rädd för att Carro är/blir det med.. CArro, hade jag vetat detta innan hade jag kommit/ringt direkt!
Men nu har jag pratat med Carros syster och fått beskedet att det är OK att komma in och besöka dig. Det får bli på lördag. På lördag vännen kommer jag. Kan knappt bärga mig tills jag får se dig och hålla din hand. Helst av allt hade jag velat krama dig och aldrig släppa dig.. Josefin sa att hon hade hälsat från mig så jag hoppas att du förstod då att jag fått reda på det först idag.
Carro, jag tänker så på dig. Hoppas du kan känna det. På något sätt lyckades vi ju alltid veta vad den andre tänkte, så jag hoppas det funkar även nu. Min Rumpnisse, det finns ingen som du & jag älskar dig ♥
Alla tankar går till Carro, tänker på henne hela tiden! Det är skrämmande att det kan hända bara.. Men på lördag ska vi förhoppningsvis hälsa på dej gumman!
Ja på lördag hälsar vi på =) Jag sitter hemma hos Maria och plockar kärringpoäng...hihi. Ring, kom helst och berätta sen hur det var.